iamjustme

Muse kommer alltid att vara en stor del av mitt hjärta.
Den bästastebästa låten är supermassive black hole.
Den får mig alltid att tänka och längta tillbaka till livet i Storuman..
Vare sig jag vill eller inte.

Midsommarhelgen, Krills jobbar och jag sitter här, ensammen.
Det är ganska skönt iof.
Har lyssnat på låtar som jag inte har lyssnat på ett år, ungefär.
Och tänkt, kanske lite för mycket.
Tårar har runnit och torkats bort.
Det är tårar av minnen, saknad och kärlek.
Att saknad kan ha en sådan stor inverkan på en. Helt sjukt.

Allt gick så fort, jag hann inte riktigt ta farväl.
Missuppfattningar....jag hatar missuppfattningar.
Dom är bara i vägen och förstör..
Fast egentligen så är det nog bara ens eget fel för att man inte är tillräckligt uppmärksam..
Skit samma.
Nu är det såhär, och såhär kanske det ska vara?
Vänner går, och vänner kommer.
Det är såhär livet är, det är nog bara att acceptera.

Ska man verkligen behöva acceptera vad som helst?