Fröken lat !
Yes, eller det sitter nog inte huvudsakligen i lathet.
Men nog är det en kombi av lathet, brist av intresse och tidsbrist. Ungefär.
Det är nog bara att gilla läget, och finna tiden där, och när, den finns.
Och jag verkar ju ha funnit den idag! ^^
När vi kommer till intresset, så ja. Jag kan erkänna att jag hellre sätter mig och spelar biljard på king.com, än att uppdatera bloggen.
Men har man inget att skriva så känns det totalt värdelöst att "tvinga" sig själv att skriva ett inlägg som (antagligen) då har fått ett ointressant innehåll.
Men idag så hann mitt otroligt dåliga samvete ikapp mig, så jag kände bara att nu. NU måste jag göra något åt min blogg! Nu är det på tiden att informera mina nära och kära, alla främlingar, dom som jag vet vilka dom är men ej känner, ja ALLA (som läser min blogg), att det finns livstecken här på stävgränd 103. Det finns hopp!
Ja, vi lever fortfarande!
Phuu. (;
(Jag spillde nyss vatten på tangentbordet, paniken kommer springandes.. Och vad har vi lärt oss av detta?
Intag av samtliga drycker borde bannlysas från datarummet..)
Måste bara säga, jag insåg verkligen inte att det var så många som läste min blogg!?
Vad glad jag blir!!
Det triggar ju en att verkligen skriva! (:
(Vet inte huuur många gånger jag har skrivit följande mening på just detta tangentbord)
Men jag SKA bli bättre på att uppdatera min blogg! Jag ska, jag ska, jag ska!!
Så NU har jag ju fixat mig en lösenords-skyddad blogg.
Varför då undrar kanske ni?
Först och främst så vill jag kunna lägga ut ungefär dom bilderna jag vill, på tex Joulina eller dyl, utan att någon tex snuskgubbe sitter och äcklar sig och dreglar osv.
Så nu slipper jag ju dom, när jag vet precis vilka jag har lämnat ut lösenordet till!
Just därför så får ni inte lämna ut lösenordet till någon! Jag vill i så fall att, (om det nu är någon fler som är intresserad av att läsa bloggen) han, hon, dem, osv kontaktar mig om dom vill kunna läsa bloggen! Ok?
För att det är ju trots allt upp till mig vem jag vill ska läsa min blogg..
Sen så tycker jag inte det är så viktigt att tusentals personer läser min blogg (inte för att läget är så men..) jag känner faktiskt att jag klarar av att skriva och berätta om vardagens äventyr för mina nära och kära.
Det räcker liksom för mig!
Sen så var ju detta ett perfekt sätt för mig att få reda på hur många egentligen det var som var intresserad av att veta vad som händer i Edlund/Johanssons liv.
Och som jag skrev innan, det var en positiv överraskning! ^^
Så det var det!
Nu sitter vi mest och taggar inför påsken!
Det ska bli oerhört härligt att komma hem till efterlängtade mami & papi!
Påsken är en magisk tid. Det är då som (oftast) hela familjen träffas hemma hos päronen i Ankarsund, vi äter gott, umgås, spelar poker och det viktigaste - skoterkörning och pimpefiske på fjälltjärnar!
Visst, det är mycket folk, trångt, lång kö på duschen, högljutt, otroligt många , och delade meningar.
MEN JAG ÄLSKAR DET!!
Enligt mig så är det bästa tiden på året påsken, och den är ju bara... en gång om året.
Så då tycker jag att man kan offra sig, man kan stå ut med allt bök och stök en helg om året, för hur ofta är det egentligen som alla 6 syskon är hemma samtidigt?!
Och med tanke på att vi syskon är på princip var sitt ställe (det är ju bara jag och Anneli som är i samma stad) och har en bror som är i KOSOVO så tycker jag att det är en stor anledning att träffas minst en gång om året!
Man ska ta hand om varandra, man vet aldrig vad ödet har i sin hand... Man kan aldrig vara säker på att imorgon finns.
Ta inget för givet!
(Oj vad djup jag blev)
Men ni fattar vart jag vill komma, och vad jag menar.
Hoppas bara att vädret är fint och att skoterföret blir bra så vi kan vara ute mycket i den härliga luften och bli lite sisådär lagom solbrända! ^^
Veckan efter påsk så ska vi ju ha dop på Joulina i Dikanäs Kyrka!
Tro det eller ej, men jag är rätt så nervös. Inte för själva ceremonin, konstigt nog.
Utan det är nog för dopfikat (?!?) och allt "innanfix"
Tänk om det inte räcker, tänk om vi glömmer en massa, tänk om det inte smakar som det ska, tänk om vi glömmer något viktigt här i Umeå?...
Ska ju som planerat göra smörgåstårtor, 2 st. En fisk, och en skinka. (Hoppas dom blir goda!!)
Sen så har jag flörtat både med syster Anneli och min Mamma, dom ska baka lite småkakor och dyl, och Krills har flörtat med Lotten, hon skulle baka paj!
Tack ska ni ha, säger jag bara! Det betyder så mycket att ni kan hjälpa till! Kärlek till er! <3
Jaa, jag ska hålla tummarna att allt ska gå rätt till!
Pappa Krills köpte ett par solbrillor till gumman på Barnens Hus!
Dock tyckte nog inte Joulina att hon var lika frääna i dom som mamma! ^^
En bild säger mer än tusen ord... (;
Jag är ledsen i mitt hjärta.
För att min lilla flicka börjar nu bli en stor flicka, vilket också innebär att mammas favoritkläder börjar bli för små. Jag älskar denna klänning, den fick hon av pappas moster Malin och hennes familj.
Brun och rosa är färger som är "ment-to-be", och hon är ju så förbannat söt i den. <3
Vi borde skämmas.
Detta är den första och den enda bilden vi har då farfar håller i Joulina.
Bättring!
Men visst är dom fina? ^^
Nej, nu har jag suttit här alldeles för länge! Hoppsan Kerstin!
Konstigt, när tiden väl räcker till, ja då räcker den visst tydligen till alldels för länge.
Klockan är kvart i två, och jag borde ha ätit lunch för länge sedan..
(Förresten, jag skickade ju ut lösen via mail, så skulle ni kanske kunna kommentera så jag vet att det har funkat?!? Det vore ju perfekt!)
Kraaam!!
//Dess
Men nog är det en kombi av lathet, brist av intresse och tidsbrist. Ungefär.
Det är nog bara att gilla läget, och finna tiden där, och när, den finns.
Och jag verkar ju ha funnit den idag! ^^
När vi kommer till intresset, så ja. Jag kan erkänna att jag hellre sätter mig och spelar biljard på king.com, än att uppdatera bloggen.
Men har man inget att skriva så känns det totalt värdelöst att "tvinga" sig själv att skriva ett inlägg som (antagligen) då har fått ett ointressant innehåll.
Men idag så hann mitt otroligt dåliga samvete ikapp mig, så jag kände bara att nu. NU måste jag göra något åt min blogg! Nu är det på tiden att informera mina nära och kära, alla främlingar, dom som jag vet vilka dom är men ej känner, ja ALLA (som läser min blogg), att det finns livstecken här på stävgränd 103. Det finns hopp!
Ja, vi lever fortfarande!
Phuu. (;
(Jag spillde nyss vatten på tangentbordet, paniken kommer springandes.. Och vad har vi lärt oss av detta?
Intag av samtliga drycker borde bannlysas från datarummet..)
Måste bara säga, jag insåg verkligen inte att det var så många som läste min blogg!?
Vad glad jag blir!!
Det triggar ju en att verkligen skriva! (:
(Vet inte huuur många gånger jag har skrivit följande mening på just detta tangentbord)
Men jag SKA bli bättre på att uppdatera min blogg! Jag ska, jag ska, jag ska!!
Så NU har jag ju fixat mig en lösenords-skyddad blogg.
Varför då undrar kanske ni?
Först och främst så vill jag kunna lägga ut ungefär dom bilderna jag vill, på tex Joulina eller dyl, utan att någon tex snuskgubbe sitter och äcklar sig och dreglar osv.
Så nu slipper jag ju dom, när jag vet precis vilka jag har lämnat ut lösenordet till!
Just därför så får ni inte lämna ut lösenordet till någon! Jag vill i så fall att, (om det nu är någon fler som är intresserad av att läsa bloggen) han, hon, dem, osv kontaktar mig om dom vill kunna läsa bloggen! Ok?
För att det är ju trots allt upp till mig vem jag vill ska läsa min blogg..
Sen så tycker jag inte det är så viktigt att tusentals personer läser min blogg (inte för att läget är så men..) jag känner faktiskt att jag klarar av att skriva och berätta om vardagens äventyr för mina nära och kära.
Det räcker liksom för mig!
Sen så var ju detta ett perfekt sätt för mig att få reda på hur många egentligen det var som var intresserad av att veta vad som händer i Edlund/Johanssons liv.
Och som jag skrev innan, det var en positiv överraskning! ^^
Så det var det!
Nu sitter vi mest och taggar inför påsken!
Det ska bli oerhört härligt att komma hem till efterlängtade mami & papi!
Påsken är en magisk tid. Det är då som (oftast) hela familjen träffas hemma hos päronen i Ankarsund, vi äter gott, umgås, spelar poker och det viktigaste - skoterkörning och pimpefiske på fjälltjärnar!
Visst, det är mycket folk, trångt, lång kö på duschen, högljutt, otroligt många , och delade meningar.
MEN JAG ÄLSKAR DET!!
Enligt mig så är det bästa tiden på året påsken, och den är ju bara... en gång om året.
Så då tycker jag att man kan offra sig, man kan stå ut med allt bök och stök en helg om året, för hur ofta är det egentligen som alla 6 syskon är hemma samtidigt?!
Och med tanke på att vi syskon är på princip var sitt ställe (det är ju bara jag och Anneli som är i samma stad) och har en bror som är i KOSOVO så tycker jag att det är en stor anledning att träffas minst en gång om året!
Man ska ta hand om varandra, man vet aldrig vad ödet har i sin hand... Man kan aldrig vara säker på att imorgon finns.
Ta inget för givet!
(Oj vad djup jag blev)
Men ni fattar vart jag vill komma, och vad jag menar.
Hoppas bara att vädret är fint och att skoterföret blir bra så vi kan vara ute mycket i den härliga luften och bli lite sisådär lagom solbrända! ^^
Veckan efter påsk så ska vi ju ha dop på Joulina i Dikanäs Kyrka!
Tro det eller ej, men jag är rätt så nervös. Inte för själva ceremonin, konstigt nog.
Utan det är nog för dopfikat (?!?) och allt "innanfix"
Tänk om det inte räcker, tänk om vi glömmer en massa, tänk om det inte smakar som det ska, tänk om vi glömmer något viktigt här i Umeå?...
Ska ju som planerat göra smörgåstårtor, 2 st. En fisk, och en skinka. (Hoppas dom blir goda!!)
Sen så har jag flörtat både med syster Anneli och min Mamma, dom ska baka lite småkakor och dyl, och Krills har flörtat med Lotten, hon skulle baka paj!
Tack ska ni ha, säger jag bara! Det betyder så mycket att ni kan hjälpa till! Kärlek till er! <3
Jaa, jag ska hålla tummarna att allt ska gå rätt till!
Pappa Krills köpte ett par solbrillor till gumman på Barnens Hus!
Dock tyckte nog inte Joulina att hon var lika frääna i dom som mamma! ^^
En bild säger mer än tusen ord... (;
Jag är ledsen i mitt hjärta.
För att min lilla flicka börjar nu bli en stor flicka, vilket också innebär att mammas favoritkläder börjar bli för små. Jag älskar denna klänning, den fick hon av pappas moster Malin och hennes familj.
Brun och rosa är färger som är "ment-to-be", och hon är ju så förbannat söt i den. <3
Vi borde skämmas.
Detta är den första och den enda bilden vi har då farfar håller i Joulina.
Bättring!
Men visst är dom fina? ^^
Nej, nu har jag suttit här alldeles för länge! Hoppsan Kerstin!
Konstigt, när tiden väl räcker till, ja då räcker den visst tydligen till alldels för länge.
Klockan är kvart i två, och jag borde ha ätit lunch för länge sedan..
(Förresten, jag skickade ju ut lösen via mail, så skulle ni kanske kunna kommentera så jag vet att det har funkat?!? Det vore ju perfekt!)
Kraaam!!
//Dess
