Söndag!
Natten är ung...
- Sägs det!?
Inatt så tog det längre tid att gå hem, än vad det vanligtvis brukar göra, fastän det var så kyligt i luften som det var..
Jag gick och tänkte, och tänkte och tänkte..
Tänkte på veckan som gått, hur allt känns annorlunda nuförtiden, på helgen, på hur mitt liv egentligen ser ut, på vad jag vill, och på hur min framtid kommer att se ut.
Jag tänkte nog mer på den kvarten som som gick när jag var på väg hem, än vad jag någonsin gjort! Och jag vet inte om det är positivt eller inte.
Jag vill lixom att en del av mina tankar ska bli verklighet, så man slipper tänka och drömma, och en del inte..
Jag vill fortfarande så mycket, men jag vet inte om jag vågar! Arrrgh..
(En sak som jag lovade mig själv när jag gick i grundskolan, var att jag skulle hoppa fallskärm innan jag fyller 25, och den drömmen ska jag fullfölja, så är det bara!)
En del saker som jag har tänkt på är att kanske skaffa mig en lägenhet här i Storuman (Jag kan tänka mig att många kanske tappar hakan när dom läser detta..)
Men det är sant. Jag vet ju att jag inte vill bo här för all framtid, men jag känner att just nu så har jag ju egentligen inget riktigt boende, och när folk frågar mig vart jag bor nu, så vet jag faktiskt inte ärligt vad jag ska svara.. Tragiskt!!
Jag känner mig faktiskt som en jävla lodis ibland!
Jag vill ha något eget. Nåt som är alldeles mitt.
För de senaste månaderna så har jag bott mesadels i Umeå hos min syster, (och jag trivs jättebra där, det är inte det. Men jag känner bara nej!) Lite hemma hos min mamma och pappa, och förstås hos Cina och Björn, min chef.
Jag har lixom bara flängt runt, och har jag åkt till någon av de andra, så har jag bara packat min väska med de kläder jag använder mest och åkt..
Och jag känner att jag är lite less på det just nu!
Jag vill kunna slippa ta hänsyn till andra människor som man bor med, jag vill kunna känna mig riktigt hemma, jag vill kunna känna att jag vill vara ensammen ett tag.
Jag vill kunna bara vara!
Såå, det är lite mina tankar, men jag har dock inte planerat att bo här för all framtid.. Utan det kommer nog att bli mest som en liten "mellanlandning" innan jag flyttar på riktigt, till Umeå. Jag känner att jag lixom inte bara vill flytta bara sådär, jag vill kunna planera, och söka ett riktigt jobb, och ett förhoppningsvis fint boende.. Sen när jag har fixat det, då drar jag!
Och då kan ingenting stoppa mig!
Och vara för mig själv, kanske är det jag behöver?
Jag och min älskade Kisse!...
Och ett annat "problem" som jag har tänkt på att nu är snart, förhoppningsvis, mitt stora mål avklarat - Att ta körkortet
Nästan allt i mitt liv har nästan kretsat runt det, mina pengar, mina tankar osv..
Och då, när allt är färdigt, vad ska jag göra då?!
Jag lovade mig själv innan sommaren att jag skulle börja planera redan då, innan allt detta med kortet hade börjat, att jag skulle bestämma mig för vad jag egentligen skulle göra av mitt liv.
Men fan vad det är svårt.
Och jag ser det som ett problem, inte som en möjlighet som jag egentligen borde göra.
En möjlighet att själv kunna bestämma vad man vill göra, vart man vill bo, om man vill resa osv, jaa. helt enkelt vad man vill göra av sitt liv...
...Ett problem för mig..
Men jag skjuter bara upp det, problemet..
Jag vill slippa tänka, men någon gång så MÅSTE jag ju ta itu med det..
Det borde väl ändå vara roligt att planera för sitt liv? ..Lr?
Jag borde vara glad och lycklig över att nästan kunna göra i princip vad jag vill, men allt detta gör mig bara olycklig, stressad, och nästintill deprimerad..
En del saker suger verkligen, så är det bara..
Och det är verkligen dålig skit!
Snön är ligger vit på backen, och det känns som att det var länge sedan den var här, och jag inte längtat efter den. Men det känns ändå skönt att den är här nu. Allt blir inte så mörkt längre!
Du, tack för en trevlig kväll...
...
Nu ska iaf jag gå och äta middag!
Kraam!
//Dess
- Sägs det!?
Inatt så tog det längre tid att gå hem, än vad det vanligtvis brukar göra, fastän det var så kyligt i luften som det var..
Jag gick och tänkte, och tänkte och tänkte..
Tänkte på veckan som gått, hur allt känns annorlunda nuförtiden, på helgen, på hur mitt liv egentligen ser ut, på vad jag vill, och på hur min framtid kommer att se ut.
Jag tänkte nog mer på den kvarten som som gick när jag var på väg hem, än vad jag någonsin gjort! Och jag vet inte om det är positivt eller inte.
Jag vill lixom att en del av mina tankar ska bli verklighet, så man slipper tänka och drömma, och en del inte..
Jag vill fortfarande så mycket, men jag vet inte om jag vågar! Arrrgh..
(En sak som jag lovade mig själv när jag gick i grundskolan, var att jag skulle hoppa fallskärm innan jag fyller 25, och den drömmen ska jag fullfölja, så är det bara!)
En del saker som jag har tänkt på är att kanske skaffa mig en lägenhet här i Storuman (Jag kan tänka mig att många kanske tappar hakan när dom läser detta..)
Men det är sant. Jag vet ju att jag inte vill bo här för all framtid, men jag känner att just nu så har jag ju egentligen inget riktigt boende, och när folk frågar mig vart jag bor nu, så vet jag faktiskt inte ärligt vad jag ska svara.. Tragiskt!!
Jag känner mig faktiskt som en jävla lodis ibland!
Jag vill ha något eget. Nåt som är alldeles mitt.
För de senaste månaderna så har jag bott mesadels i Umeå hos min syster, (och jag trivs jättebra där, det är inte det. Men jag känner bara nej!) Lite hemma hos min mamma och pappa, och förstås hos Cina och Björn, min chef.
Jag har lixom bara flängt runt, och har jag åkt till någon av de andra, så har jag bara packat min väska med de kläder jag använder mest och åkt..
Och jag känner att jag är lite less på det just nu!
Jag vill kunna slippa ta hänsyn till andra människor som man bor med, jag vill kunna känna mig riktigt hemma, jag vill kunna känna att jag vill vara ensammen ett tag.
Jag vill kunna bara vara!
Såå, det är lite mina tankar, men jag har dock inte planerat att bo här för all framtid.. Utan det kommer nog att bli mest som en liten "mellanlandning" innan jag flyttar på riktigt, till Umeå. Jag känner att jag lixom inte bara vill flytta bara sådär, jag vill kunna planera, och söka ett riktigt jobb, och ett förhoppningsvis fint boende.. Sen när jag har fixat det, då drar jag!
Och då kan ingenting stoppa mig!
Och vara för mig själv, kanske är det jag behöver?
Jag och min älskade Kisse!...
Och ett annat "problem" som jag har tänkt på att nu är snart, förhoppningsvis, mitt stora mål avklarat - Att ta körkortet
Nästan allt i mitt liv har nästan kretsat runt det, mina pengar, mina tankar osv..
Och då, när allt är färdigt, vad ska jag göra då?!
Jag lovade mig själv innan sommaren att jag skulle börja planera redan då, innan allt detta med kortet hade börjat, att jag skulle bestämma mig för vad jag egentligen skulle göra av mitt liv.
Men fan vad det är svårt.
Och jag ser det som ett problem, inte som en möjlighet som jag egentligen borde göra.
En möjlighet att själv kunna bestämma vad man vill göra, vart man vill bo, om man vill resa osv, jaa. helt enkelt vad man vill göra av sitt liv...
...Ett problem för mig..
Men jag skjuter bara upp det, problemet..
Jag vill slippa tänka, men någon gång så MÅSTE jag ju ta itu med det..
Det borde väl ändå vara roligt att planera för sitt liv? ..Lr?
Jag borde vara glad och lycklig över att nästan kunna göra i princip vad jag vill, men allt detta gör mig bara olycklig, stressad, och nästintill deprimerad..
En del saker suger verkligen, så är det bara..
Och det är verkligen dålig skit!
Snön är ligger vit på backen, och det känns som att det var länge sedan den var här, och jag inte längtat efter den. Men det känns ändå skönt att den är här nu. Allt blir inte så mörkt längre!
Du, tack för en trevlig kväll...
...
Nu ska iaf jag gå och äta middag!
Kraam!
//Dess
Kommentarer
Postat av: Jenny
Men baby.... du behöver inte oroa dej så mycket över din framtid! Du är ju bäst, du kan få vilket jobb du vill, söka vilken utbildning du vill och bo vart du vill (helst övik). Och jag älskar dej!!
Trackback
