Utkast: Tröttaste kvinnan ...
Tröttaste kvinnan i världen, det är jag det!
Blev inte så mycket av uppdatering de senaste dagarna pga att vårat internet inte funkade som det skulle, men nu är det tillbaka och jag är lycklig igen! ;)
Har klippt mig, det blev lugg denna gång! Nytt och fräscht! Häärligt, fast morgon-frillan brukar ju tyvärr aldrig vara den snyggaste. Jobbigt att man måste kliva upp lite tidigare än vad man vanligtvis vill eller brukar enbart för att fixa frillen så man kan se liite proper ut iaf.. Jåjå.
Typiskt, typiskt, typiskt.. Jag hittar faaan inte min kabel till kameran, så därför blir det ingen bild på jag å ny-frillen.. Sorry Kicks, men du får vänta till på fredag, för då kommer jag å krills å VÅLDGÄSTAR dig på byllan!! ;)
Speciellt tjock tycker jag inte heller att jag har blivit, bara en liten kula på magen min! ;) Längtar så otroligt mycket tills exakt om en vecka! För att då får vi kolla på våran bebis!! (26/8, kl 08.00)
Ska bli hur spännande som helst!!!
Då får vi ju ett foto, det ska jag minsann lägga ut här, så ni får se på våran kärlek! :D
Hoppas bara att allt är ok, det är det nog. Men man kan ju lixom inte riktigt låta bli att vara lite nojjig.. Men allt är nog i sin vanliga ordning! Yes!
Var ju hos barnmorskan i fredags, det var roligt! Hon tom skröt på mig! :D
Hon sa att alla värden var i sin ordning och att bebisens hjärtljud var normala! (Det är ju huuur mäktigt som helst att få höra på bebisens hjärtljud!!)
Åh vad jag längtar tills den sista januari! Dagarna går ju så sakta, känns som att det är en heel evighet kvar..
Nee, nu ska jag försöka sova en sväng, sen upp och laga middag! :D
Eller förresten, det bli matlagning på en gång, hinner ju inte sova.. Fan.
Puss å Kram!
snabbis..
Dricker en varm kopp Earl Grey Cream- te. Påminner mig om Östersund, och "zoo-lägenheten" HAHa. Alla våra te kvällar framför paradise hotel! Mysigt!
Skulle nästan kunna ge mitt liv för att få gå tillbaka, för bara, en stund och uppleva allt igen.. fast bara nästan!
Måste bara informera, igår kväll så tog min älskling sin sista snus! Och jag är såååå stolt!! Hoppas att han klara det! Han sa ju från början att han skulle sluta när vi är på förlossningen, men ju tidigare, desto bättre!
Och ja, jag har slutat jag med. Snattade en snus av syrran igår, men tyckte mest att det smakade perkele!
Fast ibland så kan jag känna ett enormt sug efter något, det är nog en kombination av graviditets-sug och nikotin-sug, så det är tamejfaen inte så lätt alla gånger! ;)
Och godis kan man ju inte vräka i sig hur som helst heller, jag vill ju som inte så upp så mycket mer än vad jag kunde ha gjort i vanliga fall, för då blir det nog ett helvete och banta bort alla extra kilon sedan efter bäjbisen pluppat ut och allt..
(Och det där med extra kilon, det ligger nog som en förbannelse över våran familj..)
Nää, undra om man ska ta å gå igenom garderoben och kolla vad man ska ha på sig ikwell.
Wohoo!
See ya!
//Dess
"Back in town" ;)
Omg vad jag är sämst på att skriva blogg, syster påpekade det idag. Jag har ju inget att skriva om, sa jag.. Meen, skriv om din graviditet då!
Jojo, det skulle jag väl visst kunna göra. Men det kan ju bli tjatigt.. ;P
Aja, kan inte rå för att jag har lite mycket idétorka när det gäller bloggen, kombinerat med brist på lust att skriva..
Dom som känner mig mest och bäst, dom pratar jag med jämna mellanrum med, så dom får bra nog mycket uppdatering om vad som händer i mitt liv.. SÅ dom går det ingen nöd på! ;P
Ni andra. Ja, ni får väl vänta tålmodigt på uppdateringar! ;P
Idag så var jag och älsklingen och provkörde en mitsubishi (fuck vilket svårt namn, var tvungen att ropa in krills så att han fick skriva det.. HAHA) årgång 02:a. Vi har nämligen insett det, Nissan kommer helt enkelt inte att funka. (Jävligt synd, för att Nissan är tamejfaen mycket enklare att skriva än mitsubishi.. Och bara den anledningen gör det bra nog mycket värt att behålla den...)
Aja, den kommer att bli för liten, helt enkelt. Med tanke på att vi har våra 2 älsklingar som i packningsväg kräver en hel kattlåda och 2 st. katt-transportboxar, så, njaa, en ny bil är en mkt bra idé, man kan ju liksom inte börja slå ut väggar i en bil...
Och sen så kommer vi ju att behöva en bäjbisvagn, och en sådan tar ju liksom upp lite mera plats än ett A4-ark..
Så en ny bil blir det, minsann! På måndag till och med!
Den är svart, lite mera porrigt än rött.. Men porrigare än så blir det tyvärr inte...
Sen så åkte vi på Barnens Hus och kollade in barnvagnar, snacka om att dom BARA borde få ha 2 st sorter och 2 st färger att välja mellan!!!!! Det är nog inte meningen att det ska vara enkelt, för det är det inte. Jag trodde att jag visste vad jag ville ha, men icket. Nu känner jag mig lite mer förvirrad än vad jag gjorde innan vi hade kikat. Uteslutningsmetoden får nog bli "Ole, Dole, Doff".. Yepp.
På Lördag så ska vi ha Personalfest! Så jääääkla kung!!
Jag å Kicki ska anordna en tipsrunda, det ska bli roligt att se allas miner och uttryck! ;)
Förhoppningsvis så blir det en toppenkväll med god mat och trevligt sällskap!
Ska dra med mig kameran och leka lite "papparatzi"!
Ohhh, Idag kom min älsklingsgumma Jennifer hem. Hon har varit borta från oss i 3 veckor. Så det var riiktigt roligt att få se henne igen!
Har en känsla av att vi kommer att få se riktigt mycket av henne här hemma! ;P
Jaa, se där. Skam den som ger sig, nu fick jag ju minsann ihop ett litet inlägg.
Om det var läsvärt eller inte, det bedömmer ni!
Jag har iaf gjort mitt! ;)
Kyss å Kläm!
Thadaaa!!
Jag och Min älskling Kristoffer ska ha en bäbis.
I slutet på januari! :D
Det ska bli förjäääävla roligt!
Hihi!
Skriver väl lite mer sedan ;)
PUSS
Muse <3
Muse kommer alltid att vara en stor del av mitt hjärta.
Den bästastebästa låten är supermassive black hole.
Den får mig alltid att tänka och längta tillbaka till livet i Storuman..
Vare sig jag vill eller inte.
Midsommarhelgen, Krills jobbar och jag sitter här, ensammen.
Det är ganska skönt iof.
Har lyssnat på låtar som jag inte har lyssnat på ett år, ungefär.
Och tänkt, kanske lite för mycket.
Tårar har runnit och torkats bort.
Det är tårar av minnen, saknad och kärlek.
Att saknad kan ha en sådan stor inverkan på en. Helt sjukt.
Allt gick så fort, jag hann inte riktigt ta farväl.
Missuppfattningar....jag hatar missuppfattningar.
Dom är bara i vägen och förstör..
Fast egentligen så är det nog bara ens eget fel för att man inte är tillräckligt uppmärksam..
Skit samma.
Nu är det såhär, och såhär kanske det ska vara?
Vänner går, och vänner kommer.
Det är såhär livet är, det är nog bara att acceptera.
Ska man verkligen behöva acceptera vad som helst?
Sämst..
Men känner faktiskt att jag inte har så mycket att berätta, förutom att jag och vi mår fint och hela faderullan..
Kraam.
Ta thaa!
Tänkte göra ett knapert försök att uppdatera bloggen ikwell, och hoppas på att detta inlägg inte försvinner.. Hö hö hö...
Jag och min lilla moder är i Umeå och är barnvakt! Hell Yeah!
Så nu har vi 3 småmonster på snart 2 år och upp till 5 år springandes runt här i Anneli och Jannes lägenhet!
+ En tonåring (som dock inte springer omkring som alla dom andra) men som kan vara lite "svår" ibland.. Jaa, ni vet, tonåren och all dess konstigheter.. ;P
Det har vart en hektiskt helg, hä lova ja!
Dom små liven vaknar vid en tid på morgonen som jag inte trodde fanns, eller som jag inte har träffat på sen jag gick i skolan.. Och man kan nog inte säga att det var ett kärt återseende..
Men kul har jag! :D
Vill bara tillägga, fuck me vad lat man blir när man inte går skola, eller har ett riktigt jobb, man tappar ju allt i princip.. Eh ja i alla fall en del dagar och tiden..
Shit happens, get over it!..
Btw - på måndag så börjar jag på mitt nya jobb, och det är i köket på Sibyllagården i Stensele. Storkök. Kanske inte det jag helst vill syssla med just nu, och jag har innan känt att storkök inte riktigt har vart min grej, men vad faen, det är ju för in i helvete ett jobb! Och i lilla lilla Storuman så får man faktiskt ta vad man hittar!
Eftersom att jobbet på Sibylla knappt är en halvtid, och det kanske inte går att leva så bra på i längden så därför hade jag tänkt att försöka med att jobba på Akkan också. (Jaa, så länge man behövs och får alltså..)
Man behöver ju pengar för faen! Tyvärr...
OCH dessutom så har jag planerat att skaffa mig en lägehet inne Storuman, för om jag börjar kl 7 på morgonen, så int i helvete pallar jag att kliva upp kl 5, och åka senast kl 6 ifrån Ankarsund.. Noee, speciellt inte när det är såhär mörkt ute och så mycket renar, älgar och annat skit efter vägen!
Man vill nog helst komma levande till jobbet.. Tss..
Jag ringde i alla fall på en lägenhet i fredags, tyvärr så var den upptagen.. (Som vanligt, vilket jävla flyt jag har...)
Men - lucky me, "farbror hyresvärd" (I´m fucking don´t remember his name..) trodde att en farbror som bodde i en av hans hus inte ville bo kvar så länge till..
Och det var en 2:a han bodde i!
Precis vad jag vill ha!
Hoppas, hoppas, hoppas att jag får den, och jag hoppas verkligen inte att det är någon gammal alkis gubbe som bor där som har rökt in hela lägenheten.... Då kan man verkligen säga; Hrmm, vilket JÄVLA flyt jag har!.. :/
Nee, det var väl all min uppdatering som jag hade att ge er, i alla fall nu..
Nu ska jag gå och göra välling till Natalie! Ha!
Kram!
//Dess
Blaha blaha...
Jag ger upp!!
Det är helt enkelt inte meningen att jag ska uppdatera min blogg idag!....
Skrev ett väldigt långt inlägg, som såklart försvann!
Det är min vanliga tur..
Fuck It!
Jag gör kanske ett nytt försök en annan dag, när jag känner att jag har fått tillbaka mitt tålamod.
Tack för en trevlig helg, ni underbara människor!
(Första advent idag.. UUrk.. Kan inte julen vara längre bort än vad den är?!)
//Dess
"Känslomässigt Världskrig1 ?"
Visst har ni någon gång känt att allt i livet bara är emot en, och att ingenting funkar?! Man tänker liksom att, men vad fan är det för liv jag lever egentligen? Typ så känner jag nuförtiden..
(Bajjs åt allt!)
Jag känner bara för att skriva av mig lite.. (!)
Livet kan vara ganska så… Så konstigt ibland..
Ibland så känner man sig glad och lycklig och allt är på topp..
men ibland...
… Fuck It!
I morse när jag vaknade så kändes allt bara så himla fel, jag ville bara gråta och förbarma mig över hela världen..Kan det vara så att jag har fått tillbaka en av mina många berömda ”depp-tider” från gymnasiet?
I så fall så är dom faen i mig inte välkomna!
”I must have been love..”
Min mamma och pappa ”firade” sin 37: e bröllopsdag den 2/11. Och igår så frågade jag min mamma om dom gjorde något speciellt eller så.
Det blev inget firande..
Sanningen är att pappa inte ens kom ihåg det, inte något ”Grattis älskling på bröllopsdagen” eller liknande och jag kände att jag blev så arg och så ledsen när min mamma sa det!
Efter 37 år så borde man väl ändå komma ihåg en bröllopsdag?
(Dessutom så borde min käre far verkligen ta vara på min käre mor med tanke på att vi alla höll på att förlora henne för 4 år sedan på grund av minst 3 hjärtinfarkter. Det var verkligen illa, och det satte djupa spår i oss alla barn. Jag ryser fortfarande vid tanken på att jag höll på att förlora min älskade mamma. Det var en hemsk sommar, och jag vill inte vara med om det igen!)
Jag såg på mamma att hon var besviken, fast hon kämpade så hårt med att dölja det…
Det var nästan så att bara på grund av det så vill jag inte ens säga: ”Hej pappa, grattis på fars-dagen idag!”
Det tog faktiskt emot, för att jag var så arg!
Och jag frågar mig själv om dom verkligen älskar varandra fortfarande… Jag börjar verkligen på att tappa tron på kärleken, börjar fundera på om den verkligen finns…
Och så vill inte jag ha det! Aldrig i livet!
När jag väl (förhoppningsvis) har hittat the one and only så vill jag att han ska älska mig precis lika mycket som jag älskar han, och att vi ska älska varandra precis lika mycket som vi gjorde i början..
Men kanske är det för mycket begärt?
Jag vill inte bli ”less” efter några barn och 37 års äktenskap!
Jag vill så gärna känna på kärleken jag också!Jag vill också hitta den s.k. ”Rätte”… (Om den nu finns, fast det är klart, jag kanske är ett hopplöst fall…)
Fast i och försig, dom säger ju att det finns en för varje människa, så jag måste nog säga att jag lever på hoppet!
Jag vill också ha allt det där som alla lyckliga par har..
I just wan´t it..
Du är den som jag kan ligga i timmar och bara titta på när du sover, för att du är så vacker.
Du är den som får mitt hjärta att slå ett extra slag, när jag hör din röst, bara för att jag är sådär hopplöst, otroligt galen i dig.
Du är den som kärleksfullt stryker bort hårslingan som hänger för mitt ansikte med en öm hand.
Du är den som ger mig fjärilar i magen varenda gång jag ser dig, eller överhuvudtaget tänker på dig.
Du är den som får mig att skratta och le när jag är ledsen och arg.
Du är den som älskar att höra vad jag har drömt om på natten, inte för att du är intresserad. Utan bara för att du älskar att höra mig prata.
Du är den får mig att känna att det i hela världen inte finns någon vackrare kvinna än jag.
Du är min bästa vän, och du känner mig innan- och utantill.
Du vet mina svaga och starka sidor.
Du är den som älskar mig för den jag är.
Du är den rätte.
Den ende.
Den ende för mig, och jag, den ende för dig...
"Bättre att ha älskat och förlorat, än att aldrig ha älskat alls.."
Är det så, är det verkligen bättre att ha fått älskat, och sen förlorat, än att inte ha fått älskat alls?Är det verkligen bättre att stå där med ett brustet hjärta och söndergråtna ögon för att man har förlorat den man älskat!?
Vad är kärlek?
Allt kanske är fejjk?
Alla dessa vackra ord om kärleken, alla fina texter, dikter osv..
Jag har själv aldrig upplevt riktig riktig kärlek, jag har bara trott att jag älskat människan.
Hur vet man att verkligen älskar någon?
Att tycka om någon är ju en lätt sak, men att älska någon, det är ju så stort…
Jag vet i alla fall att jag blir glad när jag ser dig,att du har ett så otroligt vackert leende, och så vackra ögon.
Och att du väldigt ofta får mig att skratta och le.
Att jag ibland inte kan sluta tänka på dig, och hoppas att allt löser sig för dig,för att allt jag vill är att du ska vara glad och lycklig!
Och att jag bara vill stå och omfamna dig i timmar.
Och när jag väl är med dig, så vill jag att tiden ska stå stilla.
Jag vill bara att du ska veta det..
…Hoppas bara att jag inte skrämmer dig nu… (?)
Snälla, låt mig få veta om det är så..
Jag vet inte hur jag lyckas, men på något sätt så brukar jag alltid, eller inte direkt alltid, men ofta, lyckas fastna för killar som för tillfället kanske inte har det så himla bra..
(Men vad fan, alla kan inte alltid ha det prima ballerina! Jag har ofta ”down-perioder” men det är bara så att jag är så jävla bra på att spela glad och fejka bort det där så ingen märker någonsin av det.. Jaa, förutom min kära mor, som alldeles för ofta ser genom masken.. Men God, I really should be an actress!)
Men känslor är ändå känslor, på ett eller annat sätt.. Så det är bara att ”go whit the flow”. Och man kan ju ogärna bara bestämma sig att sluta att tycka om någon bara för att livet kanske blir lite mer konstigt..! Eller kanske hur bra som helst! Vem vet?
( Btw – måste bara berätta att antingen så är jag en magnet för killar som bara vill ha en sak, men där går dom bet! För att här får dom ingenting! HA!
Eller så faller jag för killar som jaa, inte vill mig samma sak som jag vill dem, eller så har dom redan någon på g, d v s alltså UPPTAGNA!.. Man kan nog säga att det helt enkelt är dålig skit!)
Antingen så får jag flytta, långt härifrån, eller så får jag ändra på min raggningsteknik. (Men Hey, man kan ju inte ändra på något som man inte har.. Hrmm..)
Bra jobbat Desireé! (Applåder!)
(Feelings, oh oh oh feelings..)
Jag är en sån människa som en del tycker är lätt att prata med, och jag lyssnar mer än gärna om någon kompis har det jobbigt med något, för att jag vill ju finnas där för mina vänner!
Jag vill vara en bra kompis, och verkligen, verkligen finnas där!
Och jag vill hjälpa, jag vill ju att alla ska ha det bra och må bra!
För att om inte man själv mår bra jämt, så kan man i alla fall kanske hjälpa till, eller i alla fall försöka få sina vänner att må bra/bättre!
Men jag låter det stanna där, jag lyssnar gärna. Men aldrig att det får vara tvärtom, att någon lyssnar på mig.
Det funkar inte helt enkelt! Det är nog det att, jag tycker helt enkelt inte om att prata om mig själv och mina ”bekymmer” på det sättet!
Tack gode gud att man kan skriva av sig i form av dikter och dyl. Det blir min terapi!
(Dikter is the Shit!)
Men hursomhelst så tror jag att snart så får jag prioritera mig själv framför mina vänner och min omgivnings problem..
Jag måste nog ta itu med mina egna bekymmer och tankar, innan jag kan finnas där för någon kompis, och lyssna och hjälpa denne med dennes problem!
Och det tar verkligen emot att känna såhär, för att sådan är ju inte jag. Jag är en sån som vill hjälpa..
Men det är nog dags att sluta innan jag själv ”går under”!
(Men för dig så vill jag alltid finnas där, oavsett! Fast bara om du vill det…)
”OBS: Nytt liv köpes!”
Så känns det verkligen.. Funderar om man ska sätta ut den annonsen i blänkarn i VK, men de flesta skulle nog ta det som ett skämt, så jag ska nog låta bli.
Jag vill ha ett nytt liv, börja om från början och göra rätt, i stället för att göra fel!
Jag vet egentligen inte alls vad jag vill, har ingen aning om vad jag vill med mitt liv. Kanske är det det som gör att jag känner som jag känner?
Jag känner mig verkligen kluven, och inget verkar hjälpa!
Livet känns alldeles för komplicerat just nu.. Jag vill bara fly!
Gräva ner mig till sommaren kommer igen, eller nåt.
Flyga till ett annat land, en annan världsdel, en annan planet.
Där ingen känner mig!
Starta ett nytt liv.. Typ.
De flesta som känner mig vet kanske att jag gillar att skriva dikter, en del är bra, och en del är inte bra. En del vill jag visa upp, en del inte..
Den dikten som finns en bit ovanför (Du är Den) skrev jag för länge sedan, och som ni kanske läste så handlar den om att träffa den rätte…
(Jag kan bara hoppas att jag själv hamnar där en dag…)
Jag har haft med den på min lunar-blogg, men eftersom att inte alla har lunarstorm, så tog jag med den idag också… Kändes rätt att ha med den här eftersom att mycket jag skrev om idag handlade just om kärlek…
Och här nedanför så har vi en till…
Men dess innehåll är helt annorlunda.
Jag skrev den för ett bra tag sedan, men blev inte riktigt nöjd då, så jag ”skrev den färdigt” idag, och jag blev faktiskt rätt nöjd med den!
Jag vet inte riktigt, men det kändes bara så att jag ville ha med den i dagens blogg-inlägg!
Mycket av den dikten handlar om kommer från mina innersta känslor då jag gick gymnasiet, mina tankar, som jag hade då, på livet som jag har nu, alltså funderingar och rädslan om vad som skulle komma med livet efter gymnasiet och överhuvudtaget mina tankar på livet i övrigt, och världen…
Och det är verkligen så det känns ibland, att livet som man har, kunde ha vart bättre… Att en del beslut är jobbiga att ta, men de måste tas, och i slutändan så blir det antingen bra eller dåligt.
Blir det bra så fortsätter man som vanligt, och går det åt pipsvängen så vet man i alla fall det, då kan man lära sig av sitt misstag!
Osv, osv.
Tankarna bubblar inom dig.
Känslor som vill komma ut..
-Funderingar, beslut, åtaganden.
Bestäm dig!
Varför, varför är livet så svårt?!
Eller är det?
Det kanske är du som gör det till det svåra?
Vad är egentligen meningen med livet?
En stor prövning?
Ett test?
Eller bara ett enkelt liv i dagens paradis?
Ett paradis av stress, krig och orättvisor
.…
Finns så mycket man vill, men var skall man börja?
Vilken tråd skall man dra i.
Akta dig, du kanske drar i fel tråd, och helt plötsligt har du förlorat allt.
Allt du någonsin vågat drömma om.
- Beslut hit, och beslut dit!
Bestäm dig!
Bäst att du skyndar dig, chansen kanske försvinner?!
…
Rädslan för att göra andra besvikna är stor!
Alldeles för stor för att du skulle kunna bära den.
Vad händer om fel beslut tas?
Kaos i mängder?
…
Våga drömma dig bort ett tag!
Stäng ute verkliga världen..
Stäng ute stressen.
Stäng ute orättvisorna.
Stäng ute allt
…
Tänk bortanför problemen, långt förbi..
Slappna av.
Blunda.
Ta ett djupt andetag.
Lyssna till ditt inre.
Hör du?
Lugnet, fridfullheten, tankarna
Allt kommer att ordna sig!
Ge det bara tid att läka ihop
….
Det är du som talar för dig själv, inte andra som gör det åt dig.
Det skall du ha med dig i ditt liv.
Det är du som gör dina beslut, inte andra.
Ta chansen, det är ditt liv det handlar om!
Inte andras
…
(Jag har dock ej kunnat bestämt mig om beslutet som jag tog när jag hade tagit studenten var bra eller dåligt.
Men det känns som att jag hade kunnat göra det bättre, bra mycket bättre än vad jag har nu!)
Hursomhelst så mår jag bättre nu, lite i alla fall!
Kommentera gärna!
Kram
"Da´n före da´n!"
"Imorrn bryydar, då smäller det!"
Kom hem idag från Umeå!
Katrin och Marina kom ju te Umeå igår för att shoppelinen! Och shoppa, jaa. Det kan man då lungt säga att dom gjorde! Ha!
Kul att nån kunde shoppa i alla fall.. Jag fick nöja mig med att "fönstershoppa", och besöka drömmarnas magiska värld!
En sak som jag ska bli när jag blir stor, det är miljonär! Om jag inte får bli det när jag blir stor, så vill jag bli det i mitt nästa liv! yepp..
Imorrn så blir det paarty med brydarna!
Mys-romantisk-mums-middag på "tu-man-fyra" skall vi ha imorrn! Tacos is the shit!
Och helpöte vad jag har längtat till denna kväll, och helvete vad jag har längtat till mina öl, jag har längtat så mycket att det inte går att förklara! (En del saker bör dock ej förklaras, det är bara så!)
Halloween fest på hotellet, man får helt enkelt hoppas på att det bli en bra kväll, helt enkelt!.. Och som jag ska shaka mina lurviga, asså, hä lova ja! Nån som hänger på? ;P.. tss..
Imorrn så får jag ta min moders bil, golfen, till storuman! :D
Tack mor! <3
Hon vågade inte släppa iväg mig med Jettan, det är något som är vajjsing med oljan, så det ska kirras först! Och det är nog lika bra att vara på den säkra sidan!
Egentligen så har jag inte nå mer att skriva.. Måste dessutom dra ner å kolla tvätten!
Baiiii!!
//Dess
Söndag!
- Sägs det!?
Inatt så tog det längre tid att gå hem, än vad det vanligtvis brukar göra, fastän det var så kyligt i luften som det var..
Jag gick och tänkte, och tänkte och tänkte..
Tänkte på veckan som gått, hur allt känns annorlunda nuförtiden, på helgen, på hur mitt liv egentligen ser ut, på vad jag vill, och på hur min framtid kommer att se ut.
Jag tänkte nog mer på den kvarten som som gick när jag var på väg hem, än vad jag någonsin gjort! Och jag vet inte om det är positivt eller inte.
Jag vill lixom att en del av mina tankar ska bli verklighet, så man slipper tänka och drömma, och en del inte..
Jag vill fortfarande så mycket, men jag vet inte om jag vågar! Arrrgh..
(En sak som jag lovade mig själv när jag gick i grundskolan, var att jag skulle hoppa fallskärm innan jag fyller 25, och den drömmen ska jag fullfölja, så är det bara!)
En del saker som jag har tänkt på är att kanske skaffa mig en lägenhet här i Storuman (Jag kan tänka mig att många kanske tappar hakan när dom läser detta..)
Men det är sant. Jag vet ju att jag inte vill bo här för all framtid, men jag känner att just nu så har jag ju egentligen inget riktigt boende, och när folk frågar mig vart jag bor nu, så vet jag faktiskt inte ärligt vad jag ska svara.. Tragiskt!!
Jag känner mig faktiskt som en jävla lodis ibland!
Jag vill ha något eget. Nåt som är alldeles mitt.
För de senaste månaderna så har jag bott mesadels i Umeå hos min syster, (och jag trivs jättebra där, det är inte det. Men jag känner bara nej!) Lite hemma hos min mamma och pappa, och förstås hos Cina och Björn, min chef.
Jag har lixom bara flängt runt, och har jag åkt till någon av de andra, så har jag bara packat min väska med de kläder jag använder mest och åkt..
Och jag känner att jag är lite less på det just nu!
Jag vill kunna slippa ta hänsyn till andra människor som man bor med, jag vill kunna känna mig riktigt hemma, jag vill kunna känna att jag vill vara ensammen ett tag.
Jag vill kunna bara vara!
Såå, det är lite mina tankar, men jag har dock inte planerat att bo här för all framtid.. Utan det kommer nog att bli mest som en liten "mellanlandning" innan jag flyttar på riktigt, till Umeå. Jag känner att jag lixom inte bara vill flytta bara sådär, jag vill kunna planera, och söka ett riktigt jobb, och ett förhoppningsvis fint boende.. Sen när jag har fixat det, då drar jag!
Och då kan ingenting stoppa mig!
Och vara för mig själv, kanske är det jag behöver?
Jag och min älskade Kisse!...
Och ett annat "problem" som jag har tänkt på att nu är snart, förhoppningsvis, mitt stora mål avklarat - Att ta körkortet
Nästan allt i mitt liv har nästan kretsat runt det, mina pengar, mina tankar osv..
Och då, när allt är färdigt, vad ska jag göra då?!
Jag lovade mig själv innan sommaren att jag skulle börja planera redan då, innan allt detta med kortet hade börjat, att jag skulle bestämma mig för vad jag egentligen skulle göra av mitt liv.
Men fan vad det är svårt.
Och jag ser det som ett problem, inte som en möjlighet som jag egentligen borde göra.
En möjlighet att själv kunna bestämma vad man vill göra, vart man vill bo, om man vill resa osv, jaa. helt enkelt vad man vill göra av sitt liv...
...Ett problem för mig..
Men jag skjuter bara upp det, problemet..
Jag vill slippa tänka, men någon gång så MÅSTE jag ju ta itu med det..
Det borde väl ändå vara roligt att planera för sitt liv? ..Lr?
Jag borde vara glad och lycklig över att nästan kunna göra i princip vad jag vill, men allt detta gör mig bara olycklig, stressad, och nästintill deprimerad..
En del saker suger verkligen, så är det bara..
Och det är verkligen dålig skit!
Snön är ligger vit på backen, och det känns som att det var länge sedan den var här, och jag inte längtat efter den. Men det känns ändå skönt att den är här nu. Allt blir inte så mörkt längre!
Du, tack för en trevlig kväll...
...
Nu ska iaf jag gå och äta middag!
Kraam!
//Dess
Onsdag!
Hej å hå, vad tiden går fort när man har roligt!.. Ehh..
Måste bara berätta om världens knäppast dröm som jag hade inatt.. Haha!
Det var jag och mamma i någon konstig stad, i någon konstig lägenhet, men jag kände människan som bodde i lägenheten, men miss dock inte vem det var..
Jag hade tydligen skurit mig i fingret, och ett, tu tre så tappade jag helt plötsligt mitt finger!? Bara sådär.. Knäppt!
Också hände det en massa annat knäppt som jag inte riktigt kom ihåg, men att jag tappade mitt jävla finger, det kommer jag minsann ihåg.. Vaknade mitt i natten, satte mig upp, och tänkte.. Va fan? Och så dum som jag är så var jag ju tvungen att kolla om fingret var kvar också! Öömm..
Undra var man får alla knäppa drömmar ifrån?
Jaa, igår så bowlade jag och Katrin, och jag förlorade! Fuck!
Men jag har bestämt att jag ska ha en revansch! Å då ska jag få vinna, yepp..
Längtar till Halloween, faan vad jag hoppas att man kan hitta på något roligt då! Orkar inte sitta och bara sitta..
Näee, egentligen så har jag inte orken att sitta här och skriva, inte just nu iaf..
Puss å Kraam!
//Dess
